Du ser in i mina ögon och du ser att jag ljuger. Jag trivs inte här, jag hinner inte tänka klart. Fråga aldrig vad jag tänker, det förstår du snart.
Sjukhus. Vita rockar. Jag älskar stället, men inte när det handlar om mig i fokus. Då gör det ont. Kanske för att den fysiska smärtan strålar ut i hela kroppen. Men jag vet inte. Har fått komma hem i alla fall. Det var skönt. Rastlösheten som byggs upp i kroppen under landstingets filtar är svår att beskriva, och svår att hitta någon annanstans. Hemtenta och seminarium. Omfokus nu. Stoppa mig, snälla stoppa mig när jag duger.
Kommentarer
Postat av: Forma
Sv.: ja lätt! Åh, man vill bara dit...
Hur är det? Kram <3
Postat av: Eriiza
Vad pluggar du, förresten?
Postat av: En flicka som är stark
kram till dig!
Postat av: glitterhjerta.blogg.se
Hur är det älskade?
Massa styrkekramar.
Trackback
